Åkte därifrån lättade och glada.
Vet att hon frågade läkaren, nå hur länge kommer jag leva nu då? Jag ska bli lika gammal som min mamma hon är närmare 100år. Läkaren sa att om allt går enligt plan så lever du så länge du lever. Tyckte det var ett bra svar som Farmor blev nöjd med.
Så fruktansvärt overkligt att hon är borta, vill bara ringa henne och höras hennes röst, prata om ditten och datten. Hon fanns alltid där om man var orolig över något, lessen eller glad.
I helgen som var så samlades vi alla hemma hos oss och bjöd på mat, Farmor, mamma och pappa och barnen eftersom vi var barnvakt, känns så skönt att vi träffades här, hon ringde på tisdagen efteråt och tackade så mycket för senast, sa att det var så mysigt.
Hade glömt bort hur det är att ha kraftig sorg, man går som i en bubbla, helt frånvarande.
Janne har varit hemma som tur är och tagigt hand om mig, först idag käns det lite bättre. Imorgon ska vi åka in och hämta hem henns fåglar. Kommer vara hemskt att vara där där allt har stannat som hon var där ff.
Ta hand om er alla och var rädda om er i morgon kan det vara för sent.